Harry Potter ♡
Som ni vet så går jag igenom alla Harry Potter böckerna, en efter en. I söndags kväll började jag på femte boken. Om jag hade vetat om att de skulle vara så bra som de är, hade jag läst dem för länge sen. Det var så länge sedan jag läste något som jag verkligen älskade, och nu har jag hittat det igen! :). Böckerna är så underhållande och spännande även fast man sett filmerna ett par gånger, eftersom det är mycket som inte finns med i filmerna. Så jag kan tipsa er att läsa böckerna, även om ni inte är Harry Potter fans, de är verkligen bra, lättlästa och roliga :). Jag har redan skrivit upp att jag önskar mig dem på engelska i julklapp, då jag bara lånat dem från biblioteket än så länge. Vilket alltid inte är så trevligt, man kan hitta en hel del äckliga saker i böckerna.
I tredje boken har jag än så länge hittat mitt favorit citat som gjorde att jag började skratta högt för mig själv när jag kom över det:
"Vernon Dursley speaking."
Harry, who happened to be in the room at the time, froze as he heard Ron’s voice answer.
“HELLO? HELLO? CAN YOU HEAR ME? I—WANT—TO—TALK—TO—HARRY—POTTER!” Ron was yelling so loudly that Uncle Vernon jumped and held the receiver a foot away from his ear staring at it with an expression of mingled fury and alarm.
“WHO IS THIS?” he roared in the direction of the mouthpiece. “WHO ARE YOU?”
“RON—WEASLEY!” Ron bellowed back, as though he and Uncle Vernon were speaking from opposite ends of a football field.